You will never get any daughters, you belong in the helicopter

Häromveckan var jag nere i Brösarp, vid Ystad, igen. För första gången sedan jag gjorde lumpen. Det var sig likt. Fantastiskt vackert. Vi var på [..] och vädret, som skulle bli dåligt, blev så bra som det bara kan bli. Jag stod och sneglade lite på anläggningen jag var på under lumpen när jag stod vid Ale stenar och fick frågan vad jag tittade på. Jag tror det är en bondgård sa jag medan jag mindes skärmflygning, Graafsystrar och en obeskrivlig bakfylla från utestället starshine. Allt inlindat i aldeles för mycket arbete och ångest. Det kändes bra att vara på besök utan att vara tillbaka. Det finns ett träd där ute någonstans, helt knotigt och vindpinat som dött och blivit sådär spökvitt av salt och väder. Det står ute på en brant emot havet och är inte sällan med på kort tagna ifrån sydöstra skåne. Man kan ta kortet i en riktning så man får med torrt gräs från backen och samtidigt en stor magnifik himmel på ett sätt som gör att bilden ser väldigt afrikansk ut. Jag hade inte tid att leta upp trädet, det grämer mig lite.