Ar jag for specifik i min drom, mina drommar. Undrar jag stilla nar jag fragade efter dina drommars farg. Ljusbla. Spegelblanka. Min ar vit, som jag sa, och jordrod forklarade jag. Vit som sno, men inte pa nagot satt spegelblank. Men .... i kanterna aldeles sadar skimmrande da de yttersta snoflingorna delar upp ljuset i fina fina ljusstralar av olika farger da de smalter ner over snon for att aterigen frysa och bilda den dar tunna skaren som knakar lite latt nar hunden lufsar fram over den. Hunden. Det finns en hund med i bilden, en hund och tre manniskor. Kyla och sol. Jag gjorde en lista over hur jag skulle kunna naa till drommen, det blev fyra punkter och varje punkt kandes som en evighetslang resa. Kanske kravs det tur, tankte jag. Kanske ar jag for specifik. Det ar ju en drom, men en fin drom som far mig att smalta lite varje gang jag tanker pa den.
Mitt inre smalter for lite sno. Jag ar ju egentligen ingen hundmanniska heller. Sa det kanns markligt att den finns med i drommen. Vissa saker kanske vi inte kan ra for tanker jag. Vissa saker kanske inte jag kan ra for. I min drom finns ett tal, som jag haller. Det borjar med en berattelse fran mina drommars berg, ett berg utanfor goteborg som inte alls ar hogt eller vasst, utan behagligt likt en kulle ovanfor tradtopparna. Pa den hogsta punkten finns vad som en gang i tiden var en prydlig pyramid av stenar men som nufortiden mer liknar en hog. Men anda, en karleksfull hog. Av stenar. Jag satt ofta dar och tittade, jag holl en sten av gnejs och letade efter hal i berget varifran den kan ha kommit. Jag hittade det aldrig. Det ar berget dar vinden alltid blaser latt i ansiktet, det ar berget dar haaret alltid flyger fram och tillbaka. Det ar berget dar jag satt och raknade batar som akte in i Goteborgs hamn och pekade pa den avlanga morka on med en fyr eller en stuga pa och sa, den dar raknas ocksa, det ar en ubat. Det ar berget dar jag som liten hittade min forsta och storsta skatt som barn.
Det ar borjan. Jag hoppas att jag nagon gang i mitt liv far uppleva drommen, och far beratta resten.
