Sigrid tänjer på sina jeansbeklädda ben och mitt i livet flyger kort, tankar och drömmar huller om buller runt kring min skäddklädda haka. Min vilja att leva är som en urkraft som känns så mycket starkare än mig själv som bara tar nya tag och ruskar om min kropp och stadigt drar mig vidare på nya äventyr och möten. Skymningen fylls av vita katter och en tanke om att göra allt än lite bättre.
Uppfylld av nya tankar är jag åter i Sverige efter ett par dagars omvälvande upplevelser. Vi arbetar på lånad tid, men banken ser med snälla ögon mellan fingrarna på de friheter jag tar mig själv i tron om den goda saken. Jag har alltid kommit bra överens med bankpersonal.
Mitt i livet och i England finner jag mig själv nästan tårögt inse hur mitt intresse för ekonomi obegränsat växer. Det känns som att jag tar till mig och lär mig, men det får bli upp till andra att bedömma. Själv är jag bara glad över att få ta del av allt.
