Var trogen

Ensamma på fält av frusna sånger står vi långt ifrån varandra. Här, där ljuset bryter kylan med avlägsen värme och där vintern parkerat framför utfarterna ser vi på varandra genom moln av utandad ånga. Grumlar vår syn tillfälligt. Dina ögon glöder genom kylan och dina fötter sparkar avmätt i snön. Vi läser upplysta texter i snön medan solen återigen drar sig undan, och jag kisar upp mot kyrktornet och lyssnar på frusna sånger som långsamt tinar upp. Idag står vi i mörkret.